sandrawaessman

Om jag inte hade följt med honom hem den kvällen. Då hade vi nog inte haft något nu. Men vad är det vi har? Jag har inte en jävla aning! Och det gör det ännu jobbigare. Vi är inte ens i samma land! Och förmodligen kommer jag inte få träffa honom förrän i feb eller mars. Ska jag må så här tills dess? Och hur blir det efter det?
Det är så mycket tankar i mitt huvud, och jag vet inte vad jag ska tycka, tänka eller tro. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Det var så skönt att åka till T i fredags. Och att ha Cissi här från lördag till söndag. Att vara iväg och göra något. Men så fort jag sätter foten innanför dörren, ensam, börjar allt snurra igen. Och jag vet inte vad jag ska göra. Eller hur jag ska göra. Eller varför jag ska göra.